Den gudomliga kärleken

Jag känner en djup, jag skulle vilja kalla den gudomlig, tacksamhet. Det jag får av mina barn i kärlek och trygghet. Dessa, våra nyfikna, sökande och så fantastiskt älskande barn. Det är något som är så öppet, ärligt och direkt. Det är det mest betagande jag varit med om.

Jag såg det idag, genom att jag tilläts se hur viktig jag är.

Det skulle vara lätt, för enkelt rent ut sagt, att bara lägga deras kärlek på den oskuldsfulla barndomen. Nej, det är något större och mer komplext. De är medvetna och de söker lösningar. Lösningar på mina utmaningar. De söker utlopp där jag har fördämningar.

Jag ska ta all den kärleken och bara låta den skölja genom min kropp nu. Jag ska ta den kärleken och låta den fylla mina brister. Med den kärleken är jag så komplett jag någonsin kan vara.

Det är en gudomlig kärlek.

Join the discussion

Your email address will not be published. Required fields are marked *